om ärtor och lättkeso

man kan ju spekulera över en rad olika saker i livet. varför kim jong il äter flodhästar, varför ens favoritserier alltid har uppehåll eller varför 95% av ens instagramfeed innehåller bilder på typ en ärta med tillhörande text "dagens lunch!! #beach2013#fitness#squats#skinny#healthy#picoftheday".
för er som ej är bekanta med detta intressanta fenomen har jag gjort en verklighetsbaserad illustration över hur det kan se ut: 
(kan innehålla spår av överdrift men jag tror de flesta av er förstår min poäng här)
...varför bilder på superduperjättemegasmala tjejer alltid har 1291498173912390231 notes på tumblr. varför världen har förvandlats till ett ångestladdat viktkrig.
 
efter jag bläddrat igenom min instagramfeed läser jag detta:
och blir inte ens förvånad. ledsen och så arg att jag kanske vill slita ut mina inälvor och gräva ut mina ögon med en sked, men inte förvånad. 
 
och fortsättningsvis:
????????????
AA FÖR HON VAR JU JÄVLIGT CURVY lägg ner asos för helvete
 
....och så vips börjar vi omedvetet triggas av varandra. vi ser bilder på ärtor och lättkeso och tänker "faAAAAAAn vad fet jag är helvete!!!!!!!!!!!!nu blire ändring!!!!!!" och vi kämpar för de ouppnåeliga målen, krigar om den perfekta jävla kroppen, om mellanrum mellan låren och tillslut googlar vi "HUR FAN SPYR MAN LÄTTAST OCH HELST TYSTAST OCKSÅ" klockan 3 på natten för att vi råkat äta en macka eller två för mycket.
 
vi lever i ett samhälle där alla sociala medier kryllar av tveksamma matbilder, nyckelben och viktminskningstips. vi lever i ett samhälle där vi uppmanas gång på gång på gång att räkna kalorier, börja med knasiga dieter och #aldrigvilaFÖRFAAAAN. vi lever i ett samhälle där modellerna vi ser i annonser, på tv, i tidningar och överallt runtomkring oss DAGLIGEN har blivit scoutade utanför en anorexiaklinik. 
 
....och vi ser bara på.
 
 
jag har sagt det förut och nu säger jag det igen: vi måste TA FUCKING HAND OM OSS SJÄLVA. och inte minst om varandra. vi måste lära oss att älska oss själva även fast vi egentligen hatar oss själva och fast låren är lite dallriga och magen fått i sig x antal chipspåsar. vi måste lära oss att vi är bäst oavsett storlek och oavsett vad vågen visar. 
 
tänk om det bara vore så enkelt.

gaffelskrap mot porslin

"men du, det låter ändå som att vissa bitar håller på att falla på plats nu, du verkar ha motbevisat alla tankar du berättat för mig att du har om dig själv; du går upp på morgonen och gör det du ska, lämnar in alla skoluppgifter i tid och får saker och ting gjorda för en gångs skull. du verkar ha hittat en slags balans i livet. eller har jag fel?"
 
jo visst. visst är det så. det har du rätt i.
 
(om det nu är balanserat att vara vaken så länge att man inte ens vet om man är vaken och vara så hyperaktiv att det kittlar i hela kroppen. om det nu är balanserat att skrubba alla lister i sitt rum klockan 04 och göra klart en hel 50-poängskurs på ~2 dagar. gaffelskrap mot porslin. huvud som snurrar och 36 37 nej 38 timmar sedan sömn för helvete du sluta räkna timmar?????? balans. balans. balans. balans.)
 
kan någon pausa mig ett tag
 

RSS 2.0