överleva

vi försöker överleva 
i en stad som spyr bostadsrätter
med ett ständigt minusstreck på kontot
och ett ständigt ekande från kylskåpet
 
vi försöker överleva
fast varje månad är en kamp
och fast vår enda trygghet som kallas tak över huvudet snart raseras
och var finns tryggheten då? i alla vänskapsband vi aldrig knöt?
hos våra familjer som så gärna vill sträcka ut sina händer
men är minst lika maktlösa som oss
 
i en stad som alltid sover
som aldrig öppnar ögonen
för de som kämpar sig blodiga
 
och trots det försöker vi överleva
fast varje steg vi tar är ett steg i motsatt riktning
och fast spillrorna från våra kroppar
bara blir fler och fler
så försöker vi limma ihop oss igen
 
så försöker vi bara överleva
 
 
Mac Demarco – Salad Days

jobba hårt min vän för cashen kommer sen

utöver att leta pant i buskar och äta saker med ketchup har jag ju ändå ett liv också. kanske inget fancy sådant, men ändå overall ett ganska nice liv. vem behöver ens pengar egentligen när man kan göra sånahär trevliga grejer:
 
måla hipsters
 
planka runt med lil semester mane och bajsjonte
 
kolla på vatten
 
vara halvarg i solen
 
känna sig fulsnygg inför fattig-utgång
 
vänta på att luggjäveln ska växa
 
ha en riktig babe till pv
 
 
nä, men vill bara understryka att man faktiskt kan leva rätt gött utan att ha cash i fickan hela tiden. det finns mer i livet än pengar. nu ska jag äta ketchup

Om vithetsnormen och att ta tolkningsföreträde

Jag ägnar otroligt mycket tid åt att läsa igenom nyhetsflöden på sociala medier, uppdatera nyhetsportaler var och varannan minut och att läsa bloggar/krönikor/debattartiklar/ledare. Igår snöade jag in mig på ett blogginlägg jag hittade genom twitter där en kvinna valt att publicera bilder där hon sminkat sin hud mörk och GUD, ibland önskar jag var en sån som kunde läsa, reagera, reflektera och sedan bara stoppa det i min "nu lägger vi detta bakom oss-låda", men det KAN jag inte. Speciellt inte när jag scrollar ner och ser att kommentarsfältet kryllar av ryggdunkanden och instämmanden.
 
Här hittar ni inlägget: http://annicaenglund.se/2014/04/09/rasistiskt/#comment-93268
  
Detta är någonting vi måste prata om; vita personer som har MAGE att ta tolkningsföreträde och definiera vilka handlingar som faktiskt är/inte är rasistiska. För vissa är denna fråga helt absurd, eftersom "en inte ska se skillnad på människor och människor", men det är VÄLDIGT lätt att säga när en är vit och har ca NOLL erfarenhet av de fördomar och den diskriminering en får utstå om en avviker från vithetsnormen. En person sammanfattade detta ganska bra i en kommentar; "Det ÄR skillnad på människor, alla har inte samma rättigheter och möjligheter, läs på mer om den strukturella rasism som genomsyrar samhället så inser du själv hur långt borta vi är från det ”Jämställda Samhället 2014″". Och ja, jag kunde nog inte sagt det bättre själv. 
 
Missförstå mig inte, att föra denna debatt är inte min avsikt; det skulle bara vara att kasta sten i glashus. Min avsikt är att upplysa er om att det är dags att ge plats och BACKA ett steg tillbaka, svälja stoltheten lite och LYSSNA på andra människor istället för att själva armbåga er fram och ta plats där era röster faktiskt inte väger någonting. Inse att vithet+heterosexualitet+cis=PRIVILEGIER. En man kan inte föra min talan i frågor om kvinnoförtryck, lika lite som en heterosexuell person inte kan tala för en homosexuell person. Då borde det vara SJÄLVKLART att det inte är vita personer som ska ha möjligheten att skrika högst i frågor om antirasism. Som Lady Dahmer skrev: 
"Jag vill heller inte tala för nån annan och den här debatten är inte min att föra fram för det kan lätt bli så jävla fel när man ska tala för en annan utsatt grupp. De kan tala själva. Däremot kan man ju hålla käften och lyssna, svälja stoltheten lite och bara rannsaka sig själv så jävla hårt det går även fast man fattar noll. Nån gång trillar poletten ner och tills dess får vi bara acceptera att vi inte kan ta tolkningsföreträde i just den här frågan."
 
Och för er som inte läst http://rummets.se/ än, gör det nu nu nu nu!!!!!!!!
 
Vill avsluta med att hänga ut några jävla ljushuvuden så vi alla kan skratta åt dem i smyg. Närå. Men tycker det är värt att belysa hur många människor faktiskt resonerar idag, och ändå säger folk att antirasismen gått för långt... yeah right
 
 
 (Ps: om ni på riktigt håller med om att "omvänd rasism" är en riktig grej bör ni ta en STOR tankeställare och se över er analys)

DET ÄR VÅR

man kan ha jeansjacka på sig idag!!!!!!!! tänkte bara säga det (har förövrigt så djävulskt nice ställen att gå runt på vid mig, det är liksom fem minuter till vatten och eljjusspår och SKOG? älskar det!!!)
och när jag ändå är igång, HÄR HAR NI VÄRLDENS BÄSTA VÅRLISTA: 67
 
HARE BRA

tre saker

 
tre bra saker:
 
1. yung lean har släppt nytt:
 
2. solen finns. det är sant. jag har sett den med egna ögon!!!! lovar
 
3. denhär bilden:
 
tre illustrationer:
 
1.
 
2.
 
3.
 
...och det var nog allt jag hade att komma med just nu (påminn mig igen VARFÖR jag bloggar? detta leder ju ingenstans)

oreomilkshake


januari

det är januari och jag har firat nyår, fyllt 20, flyttat till en etta med världens bästa kille, spenderat en hel (!!!) fredagkväll med att dricka drinkar och cider framför desperate housewives, vänt på dygnet, stannat i sängen hela jävla tiden och mått FETT bra
 
någon dag när jag är vaken i DAGSLJUS igen ska jag visa er bilder på lägenheten, den är amazing
 
***
 
 

julafton

 
vi går upp för stentrapporna till mormor och morfars hus och jag håller min lillasyster i handen. det är julafton och hittils har allting varit ganska som vanligt. mamma och jag har druckit kaffe och slagit in de sista julklapparna och min syster har frågat när jultomten kommer kanske ett femtiotal gånger. hon är lika pirrig i magen som jag minns att jag var när jag var liten, och jag förstår henne; julen är speciell när man är liten. förutom att tomten äntligen kommer så är det på julafton som släkt, familj och vänner samlas för att fira, umgås och äta god mat tillsammans. och trots att min släkt har aldrig varit så speciellt stor och våra julfiranden aldrig direkt varit storslagna, så har vi ändå alltid haft varandra. vi har ätit julbord hos min mormor och morfar som vilken familj som helst, kollat på kalle anka och öppnat paket. vi har skrattat åt den fula tomtemasken som barnen blivit livrädda för, knäckt nötter framför teven och druckit julöl hela kvällen. men i år är någonting annorlunda.
 
 
min syster hinner först till dörrklockan och hoppar upp och ner av förväntning. när mormor och morfar öppnar springer hon in, sliter av sig ytterkläderna och verkar inte ens märka att ingen annan i familjen är hemma förutom vi. hon vet inte dethär än, men det är ingen slump att vi är ensamma i år. hon vet inte att morfar har ett dåligt hjärta, att han inte orka fira jul som förut längre. hon vet inte att morfar måste anstränga sig för att inte visa att han har ont. hon vet inte att resten av familjen fått åka någon annanstans för att fira jul i år, att morfar inte längre klarar av för mycket folk på samma gång. men jag vet. och mamma vet. och mormor vet. och morfar... och det slår mig att det kanske är sista julen som morfar finns. jag vill inte tänka på det, vill inte förstå det, men tanken är svår att undvika. och medans vi äter och morfar lämnar bordet för han har så ont och mormor försöker låtsas som att allt är som vanligt och min syster frågar "var är alla i år egentligen?", bränner tårarna värre än någonsin innanför ögonlocken. älskade syster. älskade morfar. älskade familj. 
 
ingen julafton kommer bli sig lik igen. 

när jag inte virrar runt och letar jobb/boende i stockholm:

 
 

om livet. just nu

 
när jag sökte till universitetet trodde jag aldrig att det skulle gå åt helvete. kanske att det skulle vara svårt i början, att komma in i saker och lära känna nya människor, men inte att det skulle gå helt och hållet åt helvete. jag hade en dröm om ett liv som skulle börja på en ny plats med en ny utbildning och nya vänner för livet. början på det som skulle bli någonting. början på att göra någonting av mig själv. och nu sitter jag på tåget mellan katrineholm och stockholm igen för pengar jag egentligen inte har.

de senaste månaderna har varit lite av vad jag brukar kalla en överlevnadskamp. jag har tvingat mig upp till en skola jag hatar där jag inte känner en enda människa och läser kurser som är kanske motsatsen till vad jag egentligen brinner för. jag har bränt mitt csn första veckan och levt på ingenting resterande veckor, tagit första bästa tåg till katrineholm så fort jag haft chansen. lånat pengar från alla håll. och medan veckorna gick började jag förlora mig själv; jag går nästan aldrig på en enda föreläsning. jag vet inte vad som ska lämnas in eller vad som kommer med på nästa tenta. och mitt i allting är jag så förbannat jävla ensam. 


just därför tror jag det bästa för mig just nu, är att hoppa av. ta mitt sista lån från csn och stanna i katrineholm några veckor, söka jobb som en idiot (i stockholm såklart) och hoppas på det bästa. kanske. jag vet inte. jag vet verkligen inte. allt jag vet, är att jag inte vill gå kvar i skolan, för jag orkar inte ha kroniskt ont i hela kroppen av ångest längre. fan, jag vet verkligen inte om dethär är det bästa egentligen, men jag har ingen jävla aning om vad jag ska göra. dethär är mitt allra mest förtvivlade jag som skriver. hoppar jag av har jag ju inga pengar, jag har snart ingenstans att bo, jag vet inte hur fan jag ska få jobb, vem fan vill anställa mig ens, mitt självförtroende SUGER??????? just nu. tänker varje dag på hur mycket jag bara skulle vilja ha ett jobb och en lägenhet att bo i. men det är inte så jävla bara i denhär världen om du inte har hur mycket pengar som helst och hur mycket kontakter som helst och är villig att betala hur mycket som helst och….nej. vet inte ens vad jag skriver längre. vet inte riktigt vad jag vill.

bara inte dethär.

bara inte vara ensam. bara inte gå en utbildning där jag hatar mig själv. 

behöver hjälp tror jag (eller någon som berättar för mig VAD JAG SKA GÖRA?????)


destroy everything you touch

råkade klippa pannlugg. ångrar mig faktiskt inte. tycker det är rätt fint om jag ska vara ärlig. planerar att färga håret mörkare och pierca septum någon gång när kontot inte är övertrasserat.
 
annars söker jag jobb och gör allt för att kunna hoppa av universitetet. linjen är helt fel. mest kändes det i måndags när vi hade laboration i assembly och jag, som aldrig programmerat i hela mitt liv, kämpade mig igenom fem timmar av ren ångest. så, datorspelsutveckling kanske inte var någonting för mig. men det kommer fler chanser. bäst av allt är det när jag får vara med min fina mickel, eller dricka te i annabelles nya lägenhet, eller bara ta tåget hem till katrineholm och andas in luft jag känner igen. jag älskar stockholm, men jag älskar mina vänner mer. 

köp mina kläder

hej bloggvänner och andra vänner och okända och alla!!!

jag lever ett fattigt liv och just nu går jag inte ens runt på mitt csn, vilket innebär att jag måste bita i det sura äpplet som man säger och sälja mina älskade kläder. DETTA GÖR ONT i mitt studenthjärta men det måste tyvärr göras för att jag ska ha råd att äta och såntdär som man bör. kika gärna in och kolla om ni hittar någonting ni gillar!
 
/////////////
http://amandasgarderob.tumblr.com/ 
http://amandasgarderob.tumblr.com/ 
http://amandasgarderob.tumblr.com/ 
http://amandasgarderob.tumblr.com/ 
http://amandasgarderob.tumblr.com/ 
http://amandasgarderob.tumblr.com/ 
http://amandasgarderob.tumblr.com/ 
 
någon dag ska jag berätta om resten av studentlivet. när jag har skrivork och sånt, nivet. ta hand om er sålänge! PUSS
 
 

en liten (fast ändå ganska så jävla stor) kärlekshistoria

någonstans visste jag nog alltid. att det skulle bli vi.
kanske inte just på dethär sättet, men att det skulle bli, det visste jag.
när jag var åtta år flyttade jag från strängnäs till katrineholm och hamnade i din klass. och jag minns att jag förvånades över dig, för du var den absolut coolaste och roligaste människan jag någonsin träffat. på rasterna spelade vi fotboll och hade snöbollskrig. en dag hittade jag en lapp från dig i min låda där det stod "får jag chans på dig ja nej kanske" och jag minns att det tog en hel sommar för mig innan jag kryssade i "ja".
 
vi var nio år.
idag, tio år senare, har vi precis varit tillsammans i två månader.
 
du har alltid funnits där. under mina bästa och sämsta tidsperioder i livet, sett mina bästa och sämsta sidor. suttit vaken och lyssnat på mina deppiga kärlekshistorier om alla misslyckade förhållanden som bara föll i bitar, bjudit på cigg och kramat mig när jag behövt det som allra, allra mest. funnits där jag hatat precis allting och när det känts som om ingenting någonsin kommer bli bra igen, lyssnat och uppmuntrat. gjort mina gymnasieår till tre av de bästa åren jag någonsin upplevt under hela min livstid. vi har skrattat, gråtit, festat, klagat, hållt varandra i handen, kedjerökt, pratat i timmar, åkt på festivaler, nattbadat, hatat lärare, kastat mat på folk, tältat, snackat skit, ätit 500 liter chips, kramats, tagit studenten tillsammans och helt enkelt bara varit så allmänt jävla bäst. 
...och nu är du min (!)
 
hade jag vetat när jag var nio år att du skulle bli min igen tio år senare hade jag kanske aldrig behövt vara så olycklig som jag varit när jag vuxit upp. det finns liksom _ingen_ annan människa jag ser upp till och tycker så mycket om som dig, det finns ingen som är lika klok och vettig och så helvetesfin att hjärtat okontrollerat slår sex miljoner slag i sekunden så fort man är i närheten. det finns ingen som får mig att må så bra, ingen som ger mig så mycket fjärilar i magen, som får mig att vilja tycka om saker och sluta oroa mig för att livet bara ska bli skit tillslut. det är helt omöjligt att tänka så när jag har dig. när vi var yngre brukade vi skämta om att gifta oss om vi var ogifta och olyckliga när vi fyllde fyrtio. vad jag aldrig berättade för dig var, att jag aldrig skulle klarat av att vänta så många år på att få vara med dig.
för du är min bästa vän. min bättre hälft.
 
(och jag ska skydda dig med kroppen min
luften svider när vi andas in
har alltid sett oss som ansgar & evelyne)
 
vi är allra bäst, du och jag
har alltid varit
kommer alltid att vara
 
det bara är så.
 
White Lies – Strangers

stockholm

saker och ting löser sig på så konstiga vis ibland. men nu bor jag här, i staden jag velat fly till sen jag var liten. och jag kanske känner mig ensammast i världen minst fyra gånger om dagen och jag kanske hatar att jag inte vet var jag ska och hur jag tar mig runt och vem jag ska ringa när ögonen bränner så hårt på tunnelbanan att jag bara vill skrika MEN: sen sitter jag högst upp på ett berg vid slussen med daniel och ser ut över vattnet, husen, alla människor och tänker att jag kanske klarar mig. det kommer ta tid, jag vet det. men jag kommer klara mig. jag måste klara mig.
 
 
saker som är bra med stockholm hittils:
1. daniel. han har i princip tagit hand om mig sen jag flyttade hit, visat mig bra ställen, bjudit på filmkväll, tagit med mig och mickel till baba sonic en onsdagkväll och bara varit allmänt asbra. 
2. matdax vid hökarängen. skitbillig mat och sånt!! perfekt när man är en rätt fattig student.
3. att promenera runt på söder och kolla på alla fina gamla hus. skulle kunna göra det i timmar.
4. kollektivtrafiken!!!!! HUR skönt är det inte att kunna åka var man vill när man vill utan att behöva passa bussar? detta är helt nytt för mig som nästan vuxit upp på landet. typ det bästa som finns!! så tacksamt.
5. att mickel kommer och hälsar på. och att vi har det bäst. och att han gör mig så jävla lycklig.
6. mitt JOBB!! har ju faktiskt lyckats fixa jobb som grafikoperatör för ett företag som producerar bland annat elitserien i ishockey. fattar inte hur jag lyckades ens men är så jävla helvetesglad.
7. att det faktiskt bara är lite mer än en timme från katrineholm. att jag kan åka hem om jag vill. jag är inte strandsatt och det är så himla skönt.
 
världens finaste
 
saker jag inte kommer göra om:
1. gå in på sturegallerian iklädd mössa, slitna vans och fjällrävenväska. väldigt stor NEJ GÖR DET EJ!!!-känsla över det hela..... känns lite som man är i ett slott och förpestar marken med sin existens hahHAHA
2. bränna halva studielånet på skitsaker första veckan!!! måste lära mig att PLANERA och göra upp en budget i framtiden. detta håller EJ
3. kommer aldrig aldrig aldrig ALDRIG NÅGONSIN igen kolla på filmen I spit on your grave 2. rekommenderar er att göra detsamma. tänker inte ens berätta vad den handlar om pga gråter och spyr av tanken.....uääääh
 
hursomhelst, för att summera allting lite: 
jag är rätt ensam men det går helt okej. skolan funkar helt okej. jobbet verkar askul. men jag vet inte hur saker och ting fungerar riktigt. alla era bästa stockholmstips mottages med stor glädje!! era bästa promenadställen, fik, secondhandaffärer och uteställen, allting som kan få en att försvinna från ensamhetsångesten. och säg gärna till om ni vill ta mig under era vingar och hänga någon gång. jag är rätt snäll.
 
 

snow

Dreaming pink and blue
Dreaming all the things about you
The last stars and candy bars
I’m dreaming everything I love the way we are
The moon is a big silver smile
I think i’d like to stay here for a while
I was dreaming, I was flying over everything
Singing in a tree, I dream the tree was you and me
I dream that it was me
Sweet and green and we were everything
We were everything

en såndär tråkig jävla lista

Hur såg ditt liv ut för elva år sedan?
 var väl en ca 8 år och såhär söt. tyckte bara om hästar, böcker och harry potter, ingenting annat. skrev ungefär detta i min dagbok (obs språket något förbättrat): "jag är kär i dig harry potter men vågar inte säga det till nån :-("
hard times of a lågstadiegirl
 
Vad gjorde du sommaren du gick ut ettan på gymnasiet?
sommaren var faktiskt ganska bra. den hade sina svåra stunder, men var ändå väldigt fin på sitt sätt. jag hade gått klart mitt första år på gymnasiet, bodde fortfarande i stan. jag minns att jag träffade cornelia, mickel och moa varenda kväll, gjorde en hel del konstiga saker blandat med en hel del festande och festivalande. jag minns emelies gamla lägenhet där vi drack kaffe ibland och händer som nästan höll hand. jag minns mitt första hultsfred, MORRISSEY och detdär röda håret som hamnade överallt på tumblr. minns när jag och corre stal en båt och när vi tältade och när vi nästan eldade upp skogsborg. 
 
 ...och så minns jag när sorgen kom. och så hör jag bara denna låt i huvudet: The Drums – The Future
och där tog det stopp.
 
Vilken film skulle du vilja se nu?
är faktiskt precis påväg att dra igång denna: Spun, 2002
annars skulle jag helst vilja se candy om och om och om igen just nu. är inne i en sån period, antar jag.
 
 
Två utklädnader!
alltså önskar verkligen att jag var så rolig att jag hade bilder att visa här men jag är sämst på att klä ut mig. och ändå tycker jag att det är fett kul?? hur går det ens ihop?? nej nu lämnar vi detta bakom oss hörni
 
Vad en det bästa som har hänt dig i ditt liv?
öööh hur ska en NÅGONSIN kunna svara på någonting som detta!? det kan ha varit när jag och corre var fattigast i kattne och hittade 1000 spänn eller när jag faktiskt lärde känna corre överhuvudtaget för hon är fanemig startpunkten till typ allt i mitt liv om man inte räknar när min käre mor kläckte mig. annars är det bästa i mitt liv detta: att jag träffat & lärt känna samtliga av mina vänner (ni e fantastiska. ta åt er!!!!!!!)
 
Vad har du på dig om det är fest?
magtröja är alltid ett säkert kort!
 
 ...dock brukar det alltid sluta med att jag går såhär ändå:
vad ska man göra liksom
 
Vad önskar du dig precis just nu?
helt ärligt så önskar jag verkligen, verkligen VERKLIGEN att allting i mitt liv framöver bara löser sig. det har varit så jävla mycket nu. min familj är trasig, jag vet knappt hur jag ska leva när jag flyttar och jag vet framförallt inte hur jag ska klara mig utan alla jag flyttar ifrån. jag önskar helt enkelt att jag får må bra. och att allt kommer bli bra. och att jag ska orka tänka att allt kommer bli bra även fast saker och ting är helt åt helvete.
 
precis det önskar jag mig. och fett mycket cash :-)
 
Vad händer nu?
tänkte koka mig en kopp te och kolla på dendär filmen jag länkade nyss för den verkar överjävligt bra!!! på återseende kompisar!!

collard greens

 
barnvaktar världens sötaste/bästa lillasyster som förövrigt är en naturbegåvning på att fota. hon är bäst. och min allra största idol. punkt.

dagar som gått + way out west

hej vänner, det var väl ett tag sen. har (helt otippat) blivit antagen till datorspelsutveckling på universitetet istället för södertörn, varit på way out west och mest hängt runt. 
 
göteborgsresan var totalt oplanerad, fast blev ändå så överjävla bra. första natten bodde vi på något konstigt hotell och andra natten spenderades i hotellkorridorer, inne på bussterminalen och lite överallt där det var öppet. jag var helt säker på att vi skulle dö. det gjorde vi inte.
 
första natten kom corre och max som hade endagsbiljetter! det var kul. fick dock inte se makthaverskan, det var mindre kul. dock detta: kendrick fucking lamar. kommer aldrig kunna släppa hur bra det var.
 
finisen
 
annars har jag väl mest hängt runt med dessa och försökt planera min stockholmsflytt. snart jävlar är det dags. nu ska jag återgå till att pilla mig i naveln i sängen vi hörs väl kanske någon gång herrååååå
 

studenten 13

lite såhär såg det alltså ut i lördags när vi tog studenten. idag är det måndag och jag har börjat mina sex veckor som knegare innan jag flyr från kattne. vi får väl se hur det blir. 
 

om mp3 och att ta studenten

jag har längtat hela mitt liv efter att ta studenten. att lämna katrineholm och allting som sticker i bröstkorgen bakom mig och börja om någonstans, med någonting nytt, med nya ansikten i en ny stad. de senaste veckorna har det dock slagit mig vilket stort kliv det faktiskt är. hallå, jag är ju fortfarande världens minsta människa? vad vet jag om världen utanför? vad vet jag om jobb, högskolor, eget hem, vad vet jag om att träffa nya människor? jag som är den mest omständiga tafatta besvärliga människan i hela världshistorien? mina år i grundskolan har inte varit perfekta, men det är det enda jag förstår. det är det enda jag KAN. jag vet liksom inte om jag är redo att växa upp ännu.
 
i måndags hade min klass sin sista lektion i medieproduktion någonsin och hade fått i uppgift att sammanställa och redovisa hur våra tre gymnasieår varit, och jag kunde inte sluta gråta för det var första gången det faktiskt kändes verkligt. att denna vecka går vi tillsammans i korridorerna och sitter tillsammans i klassrummen och äter tillsammans i matsalen och sen aldrig mer. min klass, som är den enda gruppen jag faktiskt känt att jag hört hemma i någonsin, (herregud jag känner hur tårarna bränner som satan innanför ögonlocken nu) min klass som jag tycker så mycket om och som jag alltid alltid alltid kan vända mig till (okej nu tokgråter jag)
 
mina gymnasieår har varit fyllda av mer sorg än en människa egentligen kan bära, men de har också stärkt mitt självförtroende och mitt egna mående på så många olika grader och detta har jag min klass att tacka så himla mycket för. för i skolan, hur kasst saker och ting än har varit, har jag ALLTID kunnat skratta och vara mig själv. jag har kunnat må bra och tycka om saker även fast jag egentligen helst av allt vill kasta mig ut genom ett fönster. det är det allra värdefullaste jag haft och jag kommer aldrig någonsin att glömma bort hur bra de där människorna fått mig att må. jag förstår fortfarande inte hur jag har haft turen att få lära känna nitton helt underbara människor och jag vill inte förstå att detta är slutet för oss. herregud. nej.
 
rest in peace, mp3. vi var allra allra allra bäst. 
någonsin.
 
(om ni vill följa mig på twitter finns jag HÄR)

senaste veckorna

hej alla barn och icke-barn. jag tar studenten om ca 20 dagar. har ca 1000000+ skoluppgifter att göra klart fram tills dess. känner mig ungefär såhär varje dag:
...MEN!!! har iallafall haft för mig en del saker de senaste veckorna. såhär har min vardag (förutom pluggångest osv) sett ut:
 
1. BESKÅDA MITT NYA HÅR:
...har färgat bort röhåret!!!!! kände att jag ville dela med mig av detta för att få en slags reaktion för en gångs skull (inte ens mina närmaste vänner märker när jag färgar håret längre för att jag gör det så himla ofta) (inte ens jag märker när jag färgar håret längre) (....är detta självskadebeteende....)
 
2. emelie har skaffat sig världens mysigaste hund som gillar långa skogspromenader vid vattnet, mysiga solnedgångar och ett glas vin framför öppna spisen med någon spe.........NEJ VAD SÄGER JAG emelie har skaffat en HUND som jag har förälskat mig lite smått i. en dag gick jag, emelie, sebastian och hunden djulörundan (i katrineholm betyder det med andra ord att man gått SKITLÄNGE och SKITLÅNGT och kan skriva om det på sociala medier efteråt för att tigga lite bekräftelse vilket jag nu GÖR) (ok längsta parentesen ever men jag bryR MeJ iNtEEEeee!!!!!!!!!) 
det var trevligt och inte riktigt såhär fint som på bilderna för himlen var grå och det regnade kadaver :-) 
 
3. en annan dag tog vi bilen ner (upp? ner? vet ej håll?) till göteborg för att flytta hem annabelle från folkhögskolan hon gick på. sagt och gjort!!! emelie tog med sig kaffe i den största termosen hon kunde hitta och sen drog vi igång en riktig tvåmanna-roadtrip-deluxe:
vi körde från morgon till kväll!!!!! någonstans innan denna bro kom vi på att vi skulle hitta på nya identiteter. i ca en halvtimme var vi kusiner från bjuv i skåne som var släkt med anna anka och gick gymnasiet i helsingborg. vi hade till och med memorerat allt från bjuv's wikipediasida för att låta mer trovärdiga. annabelle avslöjade oss ca 1 sekund efter att vi parkerat vid hennes skola. himla grej!!! aja detta skånska alter ego skall förevigt finnas kvar i mitt hjärta och förhoppningsvis få sprida ut sina breda vingar över ett annat okänt folkslag någon gång i tiden!!!!!!!! vänta bara!!!!!!
 
på hemvägen stannade vi i den mest mystiska håla jag någonsin satt min platåbeklädda fot för att köpa färdkost i form av CHIPS!!!! hade ett moment när jag frågade kassörskan "ursäkta men vet du var vi är någonstans asså vilken stad eller vad vi är i?" och hon såg ut att vilja bajsa på sig en sekund innan hon svarade att vi tydligen var mitt i centrala BORÅS. 
min reaktion:
 
från borås fortsatte vi iallafall till jönköping:
då åker man förbi vättern eller om det inte är vänern men vad vet väl jag som aldrig lyssnade på geografilektionerna i typ MELLANSTADIET
det blev ett gäng bEnstrÄcKaRe också som min gamla fotbollstränare skulle sagt. här dansandes brevid en motorväg. jag gjorde min egen (OBS!! MYCKET SEVÄRDA!!) tolkning på euphoria och många bilar tutade!!! fick äntligen mina 15 minutes of fame!!!
 
4. har ägnat en del timmar åt att kolla på serier och pillat mig i naveln, sånt som alla människor bör ibland. har kommit på att det finns en hel VÄRLD AV SERIER SOM JAG MISSAT!!! alltså kommer min enda sysselsättning i sommar förutom jobb och festivaler vara att kliva in i denna dolda värld av fantastiska serier och bredda mitt inre!!! KuLtUr!!!!
...nä men ärligt talat. dessa serier SKA jag bränna igenom i sommar (uppmanar er alla att göra samma sak):
• HELA modern family (är på 1a säsongen, roligaste jag sett i kanske hela mitt liv, ligger instängd i mitt rum och skrattar så mycket att mamma ropar "AMANDA GRÅTER DU???" var 10e minut. låter mitt skratt verkligen så destruktivt???)
• prison break (även här är jag på 1a säsongen, kan säga att denna serie är ta mig faAn en RIKTIG amanda-serie. fem av fem toasters, superBRA) (extra tack till emelie som tipsade mig och är min tittarpartner)
• ARRESTED DEVELOPMENT (hahahahahahahahahhaha aaaaaaahhhhh så kul)
• the office
• .....plus några till......har så många väntandes på mig att jag nu kom fram till att denna lista inte gör sig rättvis någonstans för jag vill ju se ALLA serier.....förutom de som är dåliga.....nu tycker jag att vi lämnar denna punkt!!!
 
5. någon frågade om jag inte hade lite arg musik att dela med mig av och visst har jag det kära du!! när jag är riktigt jävla svinarg så brukar jag vilja lyssna på musik som får mig att känna mig _fett_ överlägsen och kunglig. då brukar oftast dessa låtar gå på repeat:
 
ett annat arg-alternativ är väl isåfall låtar som låter väldigt arga och speglar ens ilska väldigt bra. då brukar jag dra igång en jävla massa tung elektro/synth på högsta volym!!! dessa låtar är perfekta vid sådana tillfällen:
Leila K – Electric - Short Version (!!!ALLT MED LEILA K!!!! SUPERTIPS!!! OBS!!!)
Pluxus – Agent tangent (min favvo tror jag)
 
....hoppas du som undrade är nöjd med ditt svar!!!
 
nu ser jag att klockan är 02:30 vilket betyder att jag inom en snar framtid bör sova. tills vi hörs nästa gång: ta väl hand om er och ta ingen skit!!!!!! som grynet skulle sagt. DU BESTÄMMER SJÄLV!!! HUR MYCKET SOCKER DU SKA HA!!! I DIN EGEN MARMELAD!!! lämnar er med det citatet och denna fabulösa bild på mig:
fria tolkningar av bilden välkomnas med open arms!!
 
PUSS OCH KRAM LEVERPASTEJ det rimmade inte......
 
(ps. nästa gång vi hörs kanske jag tagit studenten??? LOL jag som fortfarande går i 7an i mitt huve??)
 

en koja och en klädställning

 
idag har jag feber och har därför byggt en sjuk-koja av lakan i mitt rum. (tror jag blev några grader sjukare av att antränga mig när jag satte upp alla lakan men det var det nog värt!!)
 
 
såhär fint är det inuti. ser ut som moln!
 
 
MEN förutom febern: igår var jag på besök på min kära mammas skola för att ta bilder till en slutuppgift i foto b + deras hemsida. har hur mycket bilder som helst jag skulle vilja visa men dessa två får räcka just nu!
 
 
när jag kom hem fick jag de sämsta jävla nyheterna jag fått hittils i mitt liv och ville tänka på annat, så jag gick ut i skogen och kom hem med massor av pinnar i olika storlekar som senare blev en ny klädställning!! mycket fin enligt mig själv!!
 
nu ska jag koka mig lite te och lägga mig i min koja med greys anatomy resten av kvällen!!!! på återseende!!!!

loppisfynd och trams

(för det första måste jag ge ett stort tack till alla jättefina människor som skrev sååå fina kommentarer på mitt förra inlägg, mitt lilla hjärta smälte nästan när jag läste igenom allting!! tack tack tack tack tack)
 
i helgen var jag med och arrangerade en loppis och råkade köpa saker för mer pengar än jag faktiskt sålde för.... MEN det är lätt hänt och jag ångrar inte ett enda öre för SKÅDA vilka fantastiska skapelser jag fick med mig hem:
 
 
DESSA _AMAZING_ SKOR som jag tänker använda tills jag dör. kände mig såhär när jag hittade dem:
 
 
 
EN SKINNVÄST som jag ser fett cool ut i. *insert smiley med solglasögon*
 
 
klänningen till höger är också ett loppisfynd, helt ny från asos. har bestämt att jag ska ha dessa två klänningar på studenten, vänstra på dagen och högra på kvällen!!!! kommer känna mig som en pRiNcEsSSs!!
 
 
har även secondhandfyndat en ny väska för ett par kronor. den är perf.
 
 
OCH TILL SIST: dessa brallor. skönaste jag haft på mig typ någonsin. min materiella lycka just nu:
 
 
annars så går jag mest runt med superduperfrissigt hår, gråter som ett barn till greys anatomy, pluggar ihop det sista inför studenten, jobbar och letar pengar under soffkuddarna för att ha råd att leva. det går SÅDÄR!!! men det löser sig väl. nu ska jag ha ätartävling med mig själv!!! fortsätt säga snälla saker, då blir jag glad!! herrå!!

om att klara sig

hittade denna fråga i mitt kommentarsfält och kände att jag vill ägna ett inlägg åt detta. för en gång i tiden undrade jag precis samma sak och mitt dåtida jag hade velat läsa någonting åtminstone _lite_ hoppfullt, mitt dåtida jag hade inte velat känna mig så jävla tokensam i världen om mina känslor. därför skriver jag detta nu, i hopp om att någon kanske kan ta åt sig. iallafall lite. 
 
2011 var mitt värsta år. förutom att det var året läkarna trodde jag hade cancer, året jag kastade bort skolan och året jag alltid stannade i sängen var det året jag fick mitt hjärta krossat två gånger av samma person. 
och trots det stannade jag kvar.
stängde in, stängde ut. log och låtsades som ingenting.
"det är bra med mig, mitt liv har aldrig varit bättre, hur är det själv?"
och mina vänner såg på mig med hundögon varje dag för att de visste. och de visste att jag egentligen också visste. den som älskar mest är alltid i underläge läste jag i en bok och grät för jag visste att ingenting var mer sant och ingenting kommer någonsin kunna göra någonting bra igen. 
 
den tredje juni skrev jag detta:
"varje gång det blir fel dör någonting i mig. och för två dagar sen tror jag att jag dog föralltid.
varenda millimeter av mig har gått sönder. mitt hjärta slår inte som förut. min kropp är tom, den fylls inte längre av glädje utan bara av sorg och sorg och sorg. "det ska inte vara såhär", sa någon till mig. jag vill inte förstå det. det enda jag kan göra nu är att stå ut och låtsas som ingenting.
det är det enda jag kan.
det enda jag är bra på.
det enda mitt liv egentligen handlar om.
att stå ut, att låtsas som ingenting."
 
 
under den perioden tror jag att jag levde i något slags vaakum. jag stängde av precis allt jag kände och festade hela hela nätterna, var i princip aldrig hemma, försökte att vara ensam så absolut lite som möjligt. vissa sa att det var den sämsta idén i typ världshistorien för "hallå du måste ju FATTA att du inte mår bra" och "DU MÅSTE JU PRATA OM DET???" men jag brydde mig verkligen inte och nu i efterhand tror jag faktiskt att jag på ett sätt gjorde rätt.
för är man sårad är ens vänner och människor man tycker om det allra bästa plåstret.
bara att få skratta igen kan laga trasiga sår man inte ens trodde man hade. det är mitt första och kanske egentligen enda vettiga råd. att vara ensam är ej att rekomendera om man inte får för sig att leva på gränsen (obs!!!ej heller att rekomendera!!!!ta hand om dig själv!!!obs!!!)
 
 
tips nummer två: gör någonting av ditt liv!!! och då menar jag inte att du behöver bli raketforskare eller åka på upptäcktsfärd i alperna, utan det kan vara något så litet som att byta hårfärg eller bestämma att man ska bli världsmästare i att bygga korthus eller veta exakt hur många fräknar ron weasley har. bara man gör NÅGONTING som känns värt att lägga sin energi på (och som kan ta bort energi från fula tankar). mitt stora lilla någonting var att bli vegetarian och det är typ det viktigaste och bästa valet jag gjort i livet. konserter, festivaler och kreativa saker är också amazing, måla rita sy sticka laga mat (<- OBS VIKTIG PUNKT SOM JAG ÅTERKOMMER TILL) pyssla köp möbler secondhandfynda saker, allt sånt funkar förvånansvärt bra när man vill tänka på annat en stund.
 
tips nummer tre (VIKTIGT TIPS!! får ej hoppas över!!): sluta. inte. äta. för allt i världen. bestäm dig istället för att bli bäst på att laga mat och ät MYCKET pizza. mat är bra och viktigt och svält gör dig inte lyckligare. slut på viktigt tips.
 
 
tips nummer fyra: det är okej att vara ledsen och det är okej att ta sin tid att läka. ingen dömer dig för att du börjar gråta på ica när du håller i en chipspåse som ger dig ledsna minnen, ingen dömer dig om du får för dig att raka av halva ditt hår och äta upp det (???), ingen dömer dig om du behöver ta en paus och bara andas ibland. det är liksom okej. när jag var som ledsnast åt jag femton chipspåsar i rad och lyssnade jag på denhär låten, om och om och om igen. och jag tror faktiskt att det hjälpte lite. ibland är det liksom de små sakerna som räknas. 
 
en gammal bild från en bra tid
 
och till sist: kom ihåg att det alltid går över. att du aldrig är ensam. att överallt i världen finns hundratusentals människor som stirrar upp i taket samtidigt och tänker "NÄÄE DETTA GÅR FAN INTE!!!! NU STÄLLER JAG IN!!!". men tillslut, när det gått en tid och kanske när man inte ens märker det, så kommer det sluta kännas. du kommer tycka om saker igen. du kommer orka saker, inte för att du måste, utan för att du VILL. du kommer andas och stå på benen och du kommer tänka att "fyfan vad bra jag är ändå".
 
för det ordnar sig, vänner.
det gör det alltid.

måndag

 
vaknade 07 med exploderande (kan man säga så???) huvudvärk. stängde av alarmet, sjukanmälde mig och somnade om. 13:30 vaknade jag igen och mådde förträffligt!!!! gjorde havregrynsgröt och fett goda mackor!!!!
 
 
läste lite böcker och målade lite på denhär tavlan som är till ett framtida projekt. MEN mer om det en annan gång!!
 
 
sen städade jag mitt rum och nu ligger jag här med religionsboken och pluggar inför morgondagens prov. OCH imorgon är det minsann valborg!!!!!

om ärtor och lättkeso

man kan ju spekulera över en rad olika saker i livet. varför kim jong il äter flodhästar, varför ens favoritserier alltid har uppehåll eller varför 95% av ens instagramfeed innehåller bilder på typ en ärta med tillhörande text "dagens lunch!! #beach2013#fitness#squats#skinny#healthy#picoftheday".
för er som ej är bekanta med detta intressanta fenomen har jag gjort en verklighetsbaserad illustration över hur det kan se ut: 
(kan innehålla spår av överdrift men jag tror de flesta av er förstår min poäng här)
...varför bilder på superduperjättemegasmala tjejer alltid har 1291498173912390231 notes på tumblr. varför världen har förvandlats till ett ångestladdat viktkrig.
 
efter jag bläddrat igenom min instagramfeed läser jag detta:
och blir inte ens förvånad. ledsen och så arg att jag kanske vill slita ut mina inälvor och gräva ut mina ögon med en sked, men inte förvånad. 
 
och fortsättningsvis:
????????????
AA FÖR HON VAR JU JÄVLIGT CURVY lägg ner asos för helvete
 
....och så vips börjar vi omedvetet triggas av varandra. vi ser bilder på ärtor och lättkeso och tänker "faAAAAAAn vad fet jag är helvete!!!!!!!!!!!!nu blire ändring!!!!!!" och vi kämpar för de ouppnåeliga målen, krigar om den perfekta jävla kroppen, om mellanrum mellan låren och tillslut googlar vi "HUR FAN SPYR MAN LÄTTAST OCH HELST TYSTAST OCKSÅ" klockan 3 på natten för att vi råkat äta en macka eller två för mycket.
 
vi lever i ett samhälle där alla sociala medier kryllar av tveksamma matbilder, nyckelben och viktminskningstips. vi lever i ett samhälle där vi uppmanas gång på gång på gång att räkna kalorier, börja med knasiga dieter och #aldrigvilaFÖRFAAAAN. vi lever i ett samhälle där modellerna vi ser i annonser, på tv, i tidningar och överallt runtomkring oss DAGLIGEN har blivit scoutade utanför en anorexiaklinik. 
 
....och vi ser bara på.
 
 
jag har sagt det förut och nu säger jag det igen: vi måste TA FUCKING HAND OM OSS SJÄLVA. och inte minst om varandra. vi måste lära oss att älska oss själva även fast vi egentligen hatar oss själva och fast låren är lite dallriga och magen fått i sig x antal chipspåsar. vi måste lära oss att vi är bäst oavsett storlek och oavsett vad vågen visar. 
 
tänk om det bara vore så enkelt.

ett litet inlägg om serier

eftersom jag inte är bra på detdär med att sova tänkte jag att jag, som efterfrågat, skulle skriva ett par ord om mina favvoserier och det kräver ju ett alldeles eget inlägg tycker jag!!! för serier är väl ändå det bästa livet har att erbjuda!! mitt allra största intresse tillochmed!!
 
1. game of thrones
behöver jag egentligen ens säga något här??man hörde ju talas om vilken briljant serie game of thrones skulle vara och snorungen i tänkte bara "MEDELTIDEN TACK MEN NEJ TACK". men fy sjutton vilken jävel te serie detta är!!! var såld efter första avsnittet och streckkollade i flera dygn. gick inte ens till skolan för att kunna sitta hemma och kolla :/ när jag kom till vändpunkten i livet där jag var tvungen att börja VÄNTA på att nya avsnitt skulle komma ut blev jag seriöst deprimerad, FATTAR NI HUR BRA DET ÄR DÅ ELLER?? förstklassig spänning varvat med kärlekshistorier, intriger och fantastiskt skådespeleri!!! och att daenerys är den vackraste skapelsen i världshistorien gör serien inte sämre precis (jag är fett team targaryen)
 
OM NI INTE REDAN SETT SÅ GÖR DET _NU_ JAG MENAR ALLVAR ni går miste om något så STORT i livet annars!!!! hemska saker kommer drabba er!!!! skynda!!!!!
 
2. how I met your mother
asså man har väl bränt igenom ett par komediserier i livet men how I met your mother kommer alltid att ha den största platsen i mitt hjärta!! ibland får jag höra att jag är så besatt av denna serie att det är lite läskigt och efter lite närmare eftertanke måste jag nog hålla med; jag kollar på det HELA TIDEN, innan jag ska sova, när jag borstar tänderna, när jag äter, när jag är ledsen, när jag är glad osv osv osv. HIMYM har allt en bra komediserie ska ha och får en både att skratta till döden och gråta som ett litet barn!!
 
3. GIRLS
också en serie jag hört mycket bra om men inte tyckte verkade så intressant. såg ett avsnitt och kände inget speciellt, såg ett till och var såld. igenkänningsfaktorn är tokhög, dialogen är fantastisk och lena dunham är ett fucking GENIOUS. 
 
4. skins
första och andra säsongen av skins uk innan de bytte gäng. herre. gud. så många gånger jag streckkollat och gråtit och streckkollat lite till och gråtit lite ännu mer. blir ett känslomässigt vrak varenda gång men det spelar liksom ingen roll. älskar chris och cassie (och hur kul är det inte att båda är med i game of thrones????) och cassie gör mig alltid påmind om scener ur mitt egna liv. kanske är det därför jag sett det så många gånger. vem vet
 
 
5. workaholics
hahahaha alltså. denna serie. handlar om tre dudes som jobbar på kontor och är high as fuck hela dagarna. perf när man behöver lite härligt tidsfördriv!!
 
andra bra serier värda att nämna: 
• desperate housewives!!!
• gossip girl
• lost
• ADVENTURE TIME
• here comes honey boo boo (<33333)
• family guy (såklart)
• my so called life
• new girl!! och big bang theory!!
• sex and the city
• the OC
• Harper's island!!!(hur spännande som helst)
 
serier i min kölista: downton abbey, freaks and geeks (JASON SEGEL HALLÅ????), the office, the walking dead, alla avsnitt jag missat av greys anatomy, prison break. hjälp mig gärna att fylla på denna lista, jag äter precis allt!!.......... förutom kanske hem till gården.......och våra värsta år.......(kräks)......
 
känns som jag har glömt bort någon sketviktig serie nu men det enda jag egentligen ville säga med detta inlägg  var SNÄLLA SE GAME OF THRONES ASSÅ LOVA MIG!!!!! ok!!! 
nu ska jag ta tag i mitt liv, på återseende mina barn!!
(denna x antal månader gamla bild ger en perf bild av mitt aktuella mående. behöver SÖMN)

gaffelskrap mot porslin

"men du, det låter ändå som att vissa bitar håller på att falla på plats nu, du verkar ha motbevisat alla tankar du berättat för mig att du har om dig själv; du går upp på morgonen och gör det du ska, lämnar in alla skoluppgifter i tid och får saker och ting gjorda för en gångs skull. du verkar ha hittat en slags balans i livet. eller har jag fel?"
 
jo visst. visst är det så. det har du rätt i.
 
(om det nu är balanserat att vara vaken så länge att man inte ens vet om man är vaken och vara så hyperaktiv att det kittlar i hela kroppen. om det nu är balanserat att skrubba alla lister i sitt rum klockan 04 och göra klart en hel 50-poängskurs på ~2 dagar. gaffelskrap mot porslin. huvud som snurrar och 36 37 nej 38 timmar sedan sömn för helvete du sluta räkna timmar?????? balans. balans. balans. balans.)
 
kan någon pausa mig ett tag
 

reel around the fountain

när jag ändå är i farten kan jag ju passa på att posta detta bortglömda bildinlägg. har fått en del frågor om mina skor typ KAN MAN VERKLIGEN GÅ I SÅNADÄR och VAR HAR DU KÖPT DOM och kan svara att 1. ja det kan man......typ.... och 2. HÄR
 
nu har jag väl bloggat så det räcker två år framöver ändå!!!!!!! ska återgå till min nya favoritsysselsättning som är motherfucking GAME OF THRONES. bästa serien ever. promize

I stand corrected

två bilder från någon dag någon gång och en bild från idag. har så mycket att göra just nu (!!!!!), fattar inte ens hur saker ska gå ihop. detta har jag iallafall gjort den senaste tiden:
 
1. varit i sälen med ett gäng fina vänner och festat konstant från morgon till kväll i fyra dagar. värdaste jag gjort.
2. sökt högskoler och grejer!! så kommer jag inte in på hyper island kanske ni ser mig någonstans här i höst (observera att genusvetenskap i gävle, journalistik i karlstad och sociala medier i växjö är distanskurser!!!) :
 
 
3. haft ett par trevliga utekvällar i katrineholm
4. .....kom ej på något mer..........
 
uäääh är inne i en såndär period när aaaaaaaaaallt känns förjävla jobbigt och jag stör mig på aaaaallt, vill typ raka av mig håret och slå in mig i folie. försöker förtränga alla otrevligheter i livet, blir bara ledsen. jag tror det kan vara bra av mig att försöka flytta i höst. behöver nytt. 
 



20 år
stockholm
RSS 2.0